Saknar dig Saknar dig!!

Saknar dig!

Saknar dig!

Det var helt mörkt ute och hon såg nästa ingenting. En gammal änka var klädd i en vit randig klänning och satte sig bredvid köksfönstret. Hon tittade på det hårda regnet och hon visste inte när det skulle sluta. Massor av gula löv låg i trädgården. Hon hörde vinden som strök på taket. Hon var inte rädd för ovädret eller hon brydde inte sig om det. Eftersom hon väntade på sitt barn. Det skulle komma roligt idag.
”Idag är den 20 september för 35 år sedan föddes Erik, min käraste pojke” sa den gamla kvinnan. Hon steg upp tidig på morgonen. Sen hade hon bakat en äpplepaj och en massa bullar. Eva visste att hennes son gillade alla desserter som hon bakade. Ett gammalt bord som hade hög ålder täcktes av en vit duk. Hon ställde fram pajen och kakorna kl. 15. Då var allting färdigt. Hon väntade på Eriks familj, tiden gick klockan blev 18.00. Hon gick runt inom hus, såg hon på väggarna i vardagsrummet hängde Eriks tavlor. Hon såg dem med stora tårar rinnande på kinderna. Henne tårar i ögonen berodde på att hennes barn hade dött. Eva mindes plötsligt att han hade dött många år tidigare under tiden ringde telefonen.
-                     Eva, sa den gamla kvinnan. Hon visste inte vem som ringde när hon
Hörde ljudet kände hon bättre.
-                     Hej farmor, jag saknar dig, Vi är snart framme, mamma väntar på att regnet ska sluta. Kan du vänta på oss? Sa, Elsa som var 5 gammal.
-                     Jodå, jag väntar på er, sa Eva.
-                     Hej då, sa Elsa.
Hon satte sig på samma stol och hennes hjärta var krossad. Tårar rann nedför hennes kinder. ”Jag kunde inte förstå att min son inte fann kvar i livet”. Det ringde på dörren och hon torkade tårarna innan hon öppnade. ”Hej Farmor, har du saknat mig?” sa den lilla flickan och gav henne massor av kyssar och en stor kram. Elsa fortsatte fråga ”Varför gråter du farmor? Jag och mamma är här nu” sa Elsa. ”Jag saknar er bara” sa Eva till barnbarnet. ”Du behöver inte tänka på det” sa svärdottern. Nina hade brunt långt hår och blåa ögon. Elsa var inte särskild lik Nina utan liknade mer sin far. Flickan var lång och hade ett fint runt ansikte. Det gjorde att Eva saknade sin son varje gång hon såg på Elsa. ”Vi kom för att hämta dig.” sa svärdottern. ”Vi har köpt fina blommar” De hade varit på Eriks grav den 20 varje månad. Graven var blöt och täckt löv. Det påverkades från storm. Runt graven var det planterat många fina blommor. ”Eva, vill du lägga blommorna på Eriks grav?” frågade svärdotter. Eva hade lämna en blomma på stenen och tårarna rann igen. Flickan gav henne en lång kram. ”Farmor du har mig” sa den lilla flickan.
”Du är alltid i mitt minne. Jag saknar dig, Erik” sa Eva.

Det här är en av mina noveller men den inte är så bra.
Jag studerar skriva noveller i lektionen.